Växling vid havet

Vi var en rätt liten skara från Heleneholm som träffades ute vid Sibbarp för att få tips och träning i växlandets ädla konst. Vår mentor var Jona som verkligen överöste oss med bra-att-veta-saker. Först gick hon igenom hur hon tyckte en växling bör gå till. Det ska vara metodiskt och full fokus på en sak i sänder. Och man ska veta exakt vad som kommer näst; upp med googles i pannan, vänster hand tar kardborren, höger dragkedjan, dra ner våtdräkten från vänster axel, osv. Vi övade sen på att hoppa upp och av från cykeln, först med gympaskor på och sen gick vi över till att ha cykelskorna fastsatta i pedalerna. Hopp upp på sadeln, i med båda fötterna i skorna och sen trampa upp farten, sist spänna kardborren.


Jag hade ju en idé om att göra lite långsamma komfortväxlingar där jag tar på mig strumpor och cykelskor och sen joggar ut med hojen, men det var det ju inte tal om. "Man cyklar inte med strumpor", fick jag höra. Jona menade att bara för att man är nybörjare så finns det ingen anledning att växla långsamt. Bättre lära sig rätt från början. Och det har hon ju egentligen rätt i. Så jag lovade att köra full växling redan i Göteborg om en dryg vecka.


Vi avslutade med examen, hopp i plurret med våtdräkt och sen simmade jag nära max för att få upp tävlingsstress, sen upp på bryggan och en riktigt växling. Inte så lätt att få av våtdräkten... Inte så lätt att få i blöt fot i cykelskorna... men det går. Och det kommer gå fortare med ännu mer träning. Jag fick också en kommentar om min simning: den är väldig sned och mycket vinglig. Så det blir till att öva navigering nästa gång jag simmar. Appropå simning så var det dubbel premiär i dag. Första utomhussimmet i år och första utomhus med våtdräkt. Jag skulle lätt kunnat simma nån halvtimme till för det var verkligen superskönt i vattnet.


Tog en lite kort jogg innan vi avslutade med en fika och triathlonsnack i kvällsolen. En riktigt kul träning!

Shoppa är kul!

Det är alltid roligt att shoppa träningsprylar! Fick nyss hem en beställning från Lewa Sport med bl a en triathlon top. Tyvärr blev det nåt missförstånd (förmodligen stod jag för missförståndet...) och istället för en diskret topp med dragkedja som går hela vägen ner så fick jag en skrikig topp med fem blaffiga Ironman-loggor på, ingen dragkedja och den slutar vid naveln. Nåja, den ser iallafall jävligt snabb ut.

Jag lyckades också fynda min favvo-gel: PowerBar Blackcurrant med koffein. Stadium sålde ut dem för de ska byta märke och jag köpte det som fanns kvar plus lite energy bars också. Det är den överlägset godaste gelen jag har smakat och jag kan dra på långpass bara för att få ursäkta i mig en sån.

I beställningen fanns också en löparkeps med nät på sidorna och den behövdes verkligen i dag. Puh, vad varmt det är! Jag var iallafall smart nog att sticka i väg hyfsat tidigt på förmiddagen för att slippa värsta värmen, men det känns ändå lite mosigt i huvudet så här efteråt. Som tur är så kan man släpa hur mycket vatten som helst i barnvagnen, så vätskebrist ska jag inte behöva få iallafall. Löpningen med barnvagn går riktigt bra nu. Jag springer mer sällan, men desto längre i stället, så distanserna är upp mot 15 km. Längre än så vill jag inte springa med Rune för då blir han nog uttråkad och jag vill helst sluta medan han fortfarande tycker det är skoj.

Nästa helg är Göteborg triathlon och det ska bli spännande att se var löpformen befinner sig för jag har verkligen ingen aning. Jag kollade i min träningsdagbok och ser att det enda snabba passet jag sprungit i år är ett pass med IT4-intervaller, dvs intervaller i halvmarafart. Sen har jag ett pass med intervalleri marathonfart. That's it, resten har varit långsamt. Fast min mil i Göteborgs triathlon kommer kanske gå lika sakta som träningstempot i lågpuls... vem vet? Och sen kommer det förstås bli spännande att se hur jag står cykel- och simmässigt också, fast där har jag liksom inget att jämföra med. Jag är iallafall taggad men lite nervös för växlingarna. Tur vi ska ha växlingsträning i morrn med klubben. Och så är jag lite nervös för att jag inte ska fatta banan. När jag var med i en duathlon i höstas sprang jag fel sista varvet och blev då passerad av en lagkamrat som jag jagat hela loppet och som jag precis kommit om en kvart tidigare. Riktigt irriterande. Nu såg jag att han just drog Sthlm marathon på sub-3 så det var väl ändå ok att förlora mot honom:) Eller extra irriterande, jag kan intebestämma mig för vilket...

Triathlonpremiären inbokad!

Nu har jag äntligen anmält mig till Göteborgs triathlon den 15:e juni och debuten är därmed bokad. Jag anmälde mig i tävlingsklassen för att få köra olympisk distans; 1500 m simning, 40 km cykling och 10 km löpning. Tror det blir perfekt debutdistans och dessutom är det ju faktiskt olympiska spel i år! Simningen är lika långt som det längsta jag simmat i ett svep nån gång så det blir en utmaning, speciellt som simträningen legat ganska mycket på is på sistone. Att cykla 4 mil känns läskigt, inte för att det är långt, utan tvärtom för att det är kort och snabbt och jag räknar med något riktigt plågsamt. Den enda gången jag cyklat max var på en duathlontävling och det var bland det jävligaste jag upplevt. Jag ligger ju mest och mysputtrar lite längre distanser, så det blir spännande att se hur formen är på cykeln. Den avslutande milen löpning förväntar jag mig vara vad den brukar. Kort nog att för att ge ordentligt med mjölksyra, men lång nog för att man ska få smaka på syran länge :) Hursomhelst så tror jag det kommer bli jättekul och det ska bli kanon att äntligen få komma igång. Synd bara att Heleneholms tävlingsdräkter inte kommit än, för det hade varit kul att få tävla i klubbfärgerna. Nu köpte jag en tri-top på LewaSports rea istället. Lite annat slank också ner i kundkorgen, en ramväska, race belt och en löparkeps. Andra grejer jag måste fixa är:

-lämna in cykeln på efterjustering av växlar mm
-fixa fram och montera aerobar
-hitta ny sittställning
-snabbsnörning till löparskorna

Rune har börjat peka och säga "där" till allt möjligt. Jag vet inte om han fattar vad det betyder, men roligt är det iallafall. I dag tog vi en rätt lång löprunda med vagnen och han pekade ut varenda människa vi mötte-"där där". Rundan gick ner mot Ribban där det var fullt med gymnasieundgdomar som spelade boll, brännboll eller annat skoj i solen. Mycket spännande att titta på för en 11-månaders med andra ord.

Strunt i totalvolymen

Jag har ju aktivt försökt byta inställning till min träning. Den är fortfarande viktig för mig, men i syfte att vara nåt kul, inte nåt måste. Den ska vara i harmoni med mitt övriga liv, inte styra det. För att lyckas med det skruvade jag ner målsättningarna i Kalmar helt. Nu ska jag till startlinjen, inte sub-12h. Jag har också slutat bry mig antalet minuter i träningsdagboken för det tror jag är en enkel fälla att gå i. Helt plötsligt samlar man minuter och missar kvaliteten på de två lika viktiga komponenterna -träning och vila. Man kör en massa småpass hela tiden som det mest blir skit av och så får man aldrig vila. Man trampar en extra slö halvtimme på trainern och får sen skippa lunchen och stressa genom resten av dagen. Ibland finns det en poäng med såna perioder, men jag har kört så i ett halvår nu och det funkar inte längre. Istället för flera stycken 8-kilometerspass springer jag nu hellre två rejäla och får ordentlig vila emellan. Och redan har allt blivit roligare, både träningen och livet med familjen. Och jag kan verkligen släppa träningen mellan passen.

Den här veckan har det blivit en massa bra träning. Inledde veckan med ett bra trainerpass med styrkeintervaller och avslutade veckan med ett långpass på cykeln med lite bricklöpning efter. Ett 16.5 km löppass ensam, ett 14 km med barnvagn och sen ett 3 km socialt pass med hela familjen. Bara bra och roliga pass! Och som grädde på moset har jag ändå vilat tre dagar och jag har inte känt någon stress av träningen.

Nu ska jag fortsätta avfokusera träningen. Den enda planen träningsmässigt är väl att få till nåt simpass och så öka lite på löpdistansen. Prioritera vilan och så längden på enstaka löppass före totalvolymen.

Långpass i solen

Det finns de som påstår att vinden är skåningarnas motsvarighet till backar och det är jag nog beredd att hålla med om. Ena stunden kämpar man järnet för att hålla sig rullande och fem minuter senare glider man fram i 50 km/h utan ansträngning. En sån dag var det igår, när jag och min kusin tog ett långpass norrut längs kusten och sen in i landet och hem igen. Vi fick smaka på alla vindriktningar och alla möjliga farter i det soliga sköna vädret.

Passet gick i hyfsat tempo med ett 53 minuter hårt fartavsnitt inlagt mellan Saxtorp och Gårdstånga. Det komiska är att fartavsnittet var det långsammaste vi cyklade på hela rundan, fast vi körde riktigt hårt. Anledningen var rak motvind hela vägen. Egentligen är det ju struntsamma, men av nån anledning vill jag ha bra hastighet på fartavsnitten. Borde kolla mer på pulsen istället, den låg på 150 som snitt över de 53 minuterna och det är riktigt högt för att vara mig. Pulsen för hela passet var 138 och passet var 125 km/4h27min långt. Eftersom jag funderar på att cykla Kalmar på puls så har jag nu så smått börjat kartlägga min cykelpuls. Skulle tippa att runt 140 är ganska lagom för mig.

Skåne är ju vansinnigt vackert så här i maj. Och landskapet är så himla ombytligt; hav, skog, slätter, åkrar, backar, platt... you name it, we have it! Har svårt att tänka mig trevligare område att cykelträna på. Dessutom är det aldrig långt till en butik som säljer cola och godis :)

Avslutade med en liten lätt jogg på 2.5 km. Benen var rätt möra och jag kunde inte låta bli att fundera på hur det kommer kännas att jogga ut med 42195 meter framför sig i Kalmar. Pulsen på löpningen låg på höga 155 trots makligt tempo.

Recension: Total Immersion av Terry Laughling

Först ut att recenseras är Terry Laughlins Total Immersion. Total immersion (TI) är lite av ett begrepp i sim- och kanske speciellt triathlonkretsar, där Terry har sina egna idéer och tankar kring hur man bör lära ut simning. Det är också en hel företagsidé, med workshops, böcker, instruktions-dvd, mm. Själva grundtanken är att simning är en tekniksport som golf, inte en uthållighetsidrott som löpning. För att lära sig simma TI-style är det speciellt tre saker som understryks:

1. Balans i vattnet

2. Gör din kropp längre

3. Simma på sidan

Det pedagogiska upplägget är mycket bra. För att hjärnan inte ska falla in i något den redan känner till, så gör man en massa olika övningar som inte påminner om simning. På det här sättet lurar man sig själv att simma annorlunda. Man betar av drillar efter drillar och till slut når man övningar där man crawlar. Mottot är "fitness is something you get when training good technique", vilket innebär att man i stort sett bara förväntas träna Terrys drillar. Varje simtag med fel teknik räknas som ett steg bakåt i utvecklingen, ett uttalande som gör att man tänker lite på Mr Miyagi i Karate Kid, som tvingar stackars Daniel att upprepa samma tråkiga rörelse gång på gång. Terry nämner också att han fått den inspirationen från kampsportsvärldens tekniknötande.

Bokens något klatschiga omslag

Men funkar den här boken då? Går det lära sig att simma från en bok? Ja, faktiskt så funkar den rätt bra. Förra sommaren kunde jag crawla 15 meter sen fick jag andnöd och jag hade gett mig fanken på att lära mig crawla 1500 meter till årsskiftet. Jag var skeptiskt till att en bok kunde lära ut en sån teknikgren, men jag tänkte att det lär väl inte bli sämre av den heller. Och det blev det definitivt inte. I och med att träningen är upplagd i väldigt lättförståliga drillar så behövs inte en levande instruktör i samma utsträckning. Självklart hade det underlättat, men om en sådan inte finns att tillgå så klarar man sig rätt bra med boken faktiskt.

Jag började sen en nybörjarkurs i crawl, men jag kände att jag hade ett bra försprång i form av förbättrad vattenbalans och inte minst den teoretiska bakgrunden. Det är också rätt bra att börja ett simpass med lite TI-övningar för att hitta balansen. Simningen flyter bättre sen, bokstavligt.

Sweet spot, varken kamasutraposition eller skabbig bordell i Amsterdam, utan den centrala vattenpositionen för alla TI-simmare

Första halvan av boken är lite seg med all teori och det blir lite som ett övertalningsförsök om att TI är överlägset. Han upprepar sig en hel del och kunde lika gärna kortat ner de första kapitlen till hälften. Övningarna är bra beskrivna och kompletteras med enkkla bilder. Man kan komplettera boken med en DVD. Den är definitivt inte nödvändig, men den gör det hela lite mer lättförståligt (jag hade den).

Jag rekommenderar först och främst boken till dem som vill lära sig frisim på egen hand, men den kan även vara nyttig för den som går simkurs för nybörjare. Hur den är för mer erfarna simmare kan jag inte uttala mig om.

Betyg: 3.5 våtdräkter av 5 möjliga

Inspiration: Inte speciellt inspirerande

Rekommenderas till: De som vill lära sig frisim, speciellt på egen hand

I betyget utgår jag från vilken nytta eller nöje jag hade av boken.

Varningssignaler, böcker och planer

Några varningssignaler på att träningen håller på att ta över ens liv är när ens senast beställda böcker på Adlibris är:

LAUGHLIN, TERRY:TOTAL IMMERSION

MAFFETONE PHILIP:TRÄNA FÖR LIVET

RODGERS TOM: THE PERFECT DISTANCE

FORSMAN, CAMILLA:PULSTRÄNING

FRIEL, JOE:TRIATHLETES TRAINING BIBLE

FRIEL AND BYRN:GOING LONG

Dock läser jag just nu Jesper Juuls "Ditt kompetenta barn" så förhopningsvis har träningdjävulen släppt greppet lite. Men jag tänkte att jag skulle köra lite recensioner på träningsböcker jag läst, kanske kan det vara användbart fär någon annan. Och så får jag lite att skriva om i min träningsdagbok nu när min träning inte är mer intressant än "8 km barnvagnslöpning" eller "45 minuter på trainern". För den som är intresserad så är det bara att hålla utkik, recensioner kommer inom kort...

Jo just det, jag har funderat på en plan till efter säsongen. I år har jag varit småskadad hela tiden och jag har aldrig kunnat bygga upp mig med core- eller löpstyrkeövningar, för då har jag fått ont i ryggen. Jag har inte kunnat springa fort, för då har jag fått ont i hamstrings. Och så vidare. Men till sensommaren tror jag att nästa projekt får sätta igång - "Renovera Askan". Jag snackade med en kompis som är sjukgymnast och fick tips om två duktiga sjukgymnaster med idrottsinriktning. Ska ringa dem och se om de kan erbjuda den helrenovering jag skulle behöva. Det är för jävla roligt att springa långt för att jag ska orka vara skadad en säsong till.