Det ska böjas i tid om det krokigt ska bli

Ok, visst, ens barn ska få välja sina hobbies och intressen själv. Men det gör ju inget om han väljer sånt jag gillar... och man kan ju alltid uppmuntra lite åt det hållet. Och jag får nog säga att jag lyckats ganska bra när Rune i dag tog min hand och ville dansa när jag satte på lite skön-swinging Dinah Washington. Och han tyckte "she-goes" var världens roligaste move. Så nog finns det lite potential i killen, kanske har han inte ärvt sin pappas värdelösa klumpfötter utan fått sin mammas dansgener istället. Jag kan bara hålla med Dinah: Baby, you've got what it takes!

Dansguden Frank Manning med sitt breda leende!

Naprapatens dom

I dag bar det av till naprapaten Björn på Tre Kotor för ett första besök. Egentligen har jag lite svårt för putslustiga företagsnamn, något som ju annars frisörer är mästare på. Tänker bl a på Sax-o-fönen och Clip Day. Vet inte varför just frisörer brukar vitsa till det, jag har försökt ta upp det med KArina som u är fd frisör, men hon är också oförstående. Anyway, Björn gav ett seriöst och kompetent intryck och det är ju det viktigaste. Han gick igenom min kropp grundligt, gjorde tester, mätte svank och försökte hitta varför jag har såna problem med ryggen och hamstrings. Jag saknar tydligen tydligen svank, mer eller mindre, och har en riktigt dålig hållning. Behöver brösta ut mig mer, kaxa upp mig. Min rumpa är också för svag i förhållande till lårmusklerna. Efter lite knäck-, knak- och stretchbehandling gick vi igenom olika övningar jag kan köra hemma för att komma till rätta med det och nu känner jag mig riktigt peppad. Köpte loss en sån där upplåsbar jätteboll också för att kunna köra vissa av övningarna.

Den första är bara benböj med ett kvastskaft på raka armar. Det låter ganska lätt, men med min rygg går det inte alls just nu, jag böjer mig framåt. Nästa övning var "stålmannen på boll" där jag ligger med magen på bollen, lyfter vänster hand och tumme mot taket och höger ben. Sen växlar man såklart. Övning nummer tre var den jävligaste. Jag ligger på mage och spänner ihop skulderbladen och upp med benen, detta i 8* 1 minut. Den övningen kommer ge träningsvärk, det kan jag lova. Avslutningsvis ska jag köra utfallssteg för att stärka rumpan. Inte så många övningar till att börja med, men förhoppningsvis ger det resultat.

Känner jag att det ger resultat kan jag ju fundera på att träna på kliniken. De hade ett litet gym för funktionell styrketräning och så har de coachad gruppträning nån gång i veckan. Men först hemmaträning.

Medan jag var hos naprapaten så var Rune hemma hos Katarina och Emil och busade. Emil och Rune kan leka riktigt bra ihop nu och de lär sig en massa av varandra. Kanon att jag fick hjälp med lite barnpassning, det tackar jag för och hoppas jag får återgälda det en annan gång.

Imorrn fyller Rune år! Första födelsedagen och det känns lite stort. Får tankar om förlossningen och hans första dagar och blir lite rörd. Bara ett år sen han var en liten pytting och nu är han en ganska stor bit som precis lärt sig gå. Känns både som det bara gått en dag och tusen år på samma gång.

Fartpass på trasig cykel

Fy vilken vekling jag är. Fryser och huttrar och känner mig helt ur slag efter dagens cykling med Linus från funbeat. Vi körde en dryg sexmilare och Linus som är en betydligt bättre cyklist än jag föreslog att vi skulle köra paråkning. Den ena drar på och den andra tar hjul och så växlar man fram och tillbaka. Det var bara det att Linus cyklar så jäkla fort så att det nästan var lika jobbigt att ta hans hjul som att ligga och dra. Som tur är hade han valt en lite hackig rutt, nämligen Malmö till Lund och sen knöla oss genom Lund ut till Södra Sandby. Det blir väldigt många rödljus = vila :) Jag har aldrig kört paråkning förut så jag drog på max redan från början vilket ju var ett stort misstag. Fick mjölksyra efter ett par hundra meter och noterade nytt rekord i cykelpuls redan i Burlöv. Och ny rekordtid till Lund också. Efter lite mysåka och rödljus genom Lund så körde vi på rätt bra ut till Södra Sandby. Tyvärr krånglade mina växlar och min kedja, så jag kunde inte använda lilla klingan fram och backen över till Dalby var inte alltför skön. Dessutom började nåt skramla inne ihjulet och jag upptäckte sen att en eker gått och förmodligen har själva toppen åkt in. Irriterande.

I Dalby bestämde vi oss för att köra hårt fram till Staffanstorp och sen ta det lite lugnare hem. Och nån kilometer före Staffanstorp tog jag slut helt, var fullkomligt tom på energi och det snurrade i skallen. Det märks att jag inte är van vid att cykla den här typen av fartpass, ligger ju bara och puttrar långpass i makligt tempo.

Tidigare på dagen träffade jag Johan och hans dotter Ella som var inne på besök i Malmö. Vi fikade och Ella och Rune busade runt bland borden. Appropå Rune: han kan stå själv nu. Igår när Karina skulle natta honom hade han stått upp själv i typ 20 sekunder. Själv missade jag det hela, men jag är inte bitter... Här går man hemma och tar hand om sin son om dagarna och så kommer ens fru hem och plockar russinen ur kakan... Nåja, han stod faktiskt lite i dag på caféet också så jag är nöjd :)

Efter lite lekplatslek så stack vi i väg på en liten joggingrunda i det fina sommarvädret. Johan har en Chariot Cougar som är en riktig värstingvagn. Vi bytte lite och den rullar ju som en dröm. Det blev två yttervarv i Pildammsparken plus lite till, allt i lugnt och fint tempo. Kände knappt nåt i hamstrings men jag måste verkligen köpa nya skor, de är verkligen helt slut.

Nu är det trötta ben i säng!

Pappa = Lampa?

Alltså det är ju jättekul att min mamma ansträngde sig så mycket med Rune och lärde honom att titta upp i taket och peka på lampan när man säger "Var är lampan?" . Och han är supergullig när han gör det och man blir så stolt... Men, nu har det visat sig att ordet lampa satt käppar i hjulet för viktigare utbildning. Lampa är förvirrande likt pappa för ett så litet barn och säger man pappa eller lampa så blir resultatet detsamma: han pekar upp mot taket. Fast nån gång har han fakltiskt pekat på mig när jag sa pappa. Eller sa jag lampa? Minns inte.

I dag blev det en liten sjukilomtersrunda med löparbarnvagnen runt Pildammsparken. Det var inget toppenpass direkt, jag var trött efter en dålig natt och lite sliten i ryggen, men man ska ju ha såna pass också. Måste fixa vagnen så den inte drar så hårt åt vänster, jag har grym träningsvärk i ena biceps som håller emot ofoget. Egentligen hade jag tänkt simma i kväll, men ett besök på en indisk restaurang satte stopp för såna planer och jag dunsade istället ner i tevesoffan med en påse lösgodis och en proppfull mage. Funkar det också :)

Cajsa Warg-triathlon

I dag hann jag faktiskt med alla tre grenarna, men det blev lite "man tager vad man haver " över det hela. Först bar det av till simhallen där jag plaskade runt i ett par alldeles för stora Hawaii-shorts. Jag kan efter det här simpasset intyga att det finns ett tänk av funktion bakom tajta Speedos.

Växjö simhall har verkligen genomgått ett lyft sen jag var här sist (vilket ju måste vara 10-15 år sedan). Det finns numera äventyrsbad, high-tech-skåp för värdesaker och herrarna går in där damernas låg förut och tvärtom... Men en sak var samma som förr: de blå och repade toadörrarna som såg slitna ut redan på 80-talet. Skön småländsk inställning att spara det som funkar. Well well, jag fick en egen bana och körde en massa skovelsim och glid-på-arm-övningar innan jag avslutade med en liten pyramid. Enligt simtränaren har jag dåligt grepp med vänsterhanden och dåligt sträck så jag hoppas att de här övningarna kan rätta till det.

Lunch på stan ihop med en gammal kompis som lyckats göra slut på lönen så jag fick bail him out från restaurangen. Nåja, det är ju bara 30 dagar till löning... I ärlighetens namn så var det nåt strul med hans föräldraersättning.

Rune bet mig i armen. Han har alltid bitit i allt han kommer ut, men nu med två tänder gör det ju riktigt ont. Efteråt bara garvade han. Det är kul med småbarn, man kan ösa fram hur många leksaker som helst och det är ändå nåt annat som är roligast. Och detta annat är nästan alltid ömtåligt eller farligt. I mina föräldrars hus verkar en specifik parfymflaska vara the chosen one.

När Rune tog sin eftermiddagslur fick hans farmor ta vaktposten och jag letade fram en cykel i garaget. Hittade också pappas cykelhjälm och ja, den var nog det fulaste jag sett. Men som småbarnsfarsa så får säkerhet gå före det uns av fåfänga jag har kvar och jag snörde på den och stack ut på en timmes runda. Efersom jag cyklade i löparkläder så var det bara att förvandla cyklingen till ett brickpass och jag sprang ut en liten trekilometersrunda efteråt.

Exakt vad tänkte pappa på när han köpte den här hjälmen?