Jag och fyra gamla kompisar åker varje år i väg och bestiger något landskaps högsta topp. Toppbestigningen brukar föregås av lite vandring, nån whisky och god mat längs vägen. Efter bestigningen lagas det mer god mat, det blir mer whisky och sen pratar vi skit tills vi somnar. Upplägget har varit detsamma sen vi började, även om trenden har varit att vi blir mer bekväma. Vandringsdelen blir allt mindre och vi sover hellre i stuga än i vindskydd.
I år var det dags att bestiga Galtåsen, Västergötlands högsta punkt på 361 m ö h. Vi samlades i Ulricehamn, placerade ut bilarna och gav oss ut längs leden. Fantastiskt vackert! Som smålänning i Skåne så saknar jag inte bara barrskogen utan också det lite mer kuperade landskapet. Och vilka stigar! Jag har aldrig varit så sugen på att börja med terränglöpning som i lördags. Provsprang lite och inget fel på Malmös platta cykelbanor, men det här är löpning som den ska vara. Stigar, gläntor, kohagar, granar, stenmurar... Lovade mig själv att jag måste ge mig ut till Genarp eller Skrylle och sticka ut på Skåneleden en runda innan vintern kommer. Och så blev jag sugen på Markusloppet igen, fast jag vet att jag är otränad för nåt sånt och fast jag borde fokusera på min rehab.
Efter toppbestigning och god middag så gav vi oss ut och tävlade i allt vi kunde komma på. Kasta macka högst studs, flest studsar, längst studs, hitta balansen på en gungbräda, Herren på täppan uppe på en grushög, mm. Örjan vann som vanligt allting.
måndag 29 september 2008
söndag 21 september 2008
Duathlon-SM
Kan man inte själv idrotta pga en förkylning så får man väl kolla in andra istället. I dag gick duathlon-SM i Malmö, 10 km löp, 40 km cykel och 5 km löp. Rune och jag mötte upp med Katarina och senare också min brorsa för att spana in loppet. Det var ett riktigt intressant startfält med många duktiga atleter. Personligen var jag lite extra nyfiken på fenomenet Clas Björling som gjort en Ironman snabbare än någon annan svensk och som verkar vara på väg tillbaka efter en period med svårigheter. Vår svenska OS-deltagare och triathlonstjärna Lisa Nordén vann damernas i överlägsen stil, ja det var ren uppvisning, hon drog öppningsmilen på 34.06 och sen var det avgjort. Desto jämnare var det om övriga medaljer där Camilla Lindholm och Eva Nyström följdes ut på sista löpsträckan. Camilla drog sen sista stråt. Clas Björling plockade hem herrguldet före Christian Månsson.
Fick nästan med alla medaljörerna redan vid starten; Clas till vänster, sen Lisa, Camilla och Månsson.
Pasi Salonen och Lisa Nordén på första löprundan
Min Heleneholmsfadder; Angela Fox
Månsson ut från växlingen
Camilla och Eva ut på sista löpningen fredag 19 september 2008
Det ska böjas i tid om det krokigt ska bli
Ok, visst, ens barn ska få välja sina hobbies och intressen själv. Men det gör ju inget om han väljer sånt jag gillar... och man kan ju alltid uppmuntra lite åt det hållet. Och jag får nog säga att jag lyckats ganska bra när Rune i dag tog min hand och ville dansa när jag satte på lite skön-swinging Dinah Washington. Och han tyckte "she-goes" var världens roligaste move. Så nog finns det lite potential i killen, kanske har han inte ärvt sin pappas värdelösa klumpfötter utan fått sin mammas dansgener istället. Jag kan bara hålla med Dinah: Baby, you've got what it takes!
Dansguden Frank Manning med sitt breda leende!
tisdag 16 september 2008
Två veckors stabilitetsträning
Nu har jag avslutat andra veckan i fas 1 av "Effektivare rörelsemönster". Programmet kommer ur Joanne Elphinstons "Total Stabilitetstränig" och i första fasen arbetar man med att öka medvetenhet och fokus. Skapa förbindelse mellan hjärna och muskler. Fas 2 ska utveckla de neuromuskulära förbindelserna genom att kombinera bålkontroll med rörelserna i armar och ben.
Enligt Elphinston är det lagom att introducera rörelser ur fas 2 efter ungefär två veckor, men jag tänkte köra en extra vecka för att vara på den säkra sidan. Programmet är upplagt så att det (inom fas 1) finns en rad basövningar som sedan byggs på i några steg för att öka svårighetsgraden. I vissa övningar har jag inga problem att köra de mest avancerade varianterna och i andra kämpar jag fortfarande med de allra enklaste. Jag märker också skillnad på höger och vänster sida. Mycket intressant att avslöja sin kropps svagheter och detta är svagheter som inte märks så länge man inte utför rörelserna korrekt, för så fort man släpper kroppen fri så fuskar den och kompensaerar med andra starkare muskler. Det finns övningar som ser så löjligt lätta ut och som man gjort tusen gånger på Friskis&Svettis - tro man -men när man utför dem korrekt med bäckenet rakt, glutéerna spända, utan svank, rätt hållning, korrekt andning, avslappnat ansikte, mjuka kännade fötter osv, så är övningen helt plötsligt jättesvår.
Jag tänkte stämma av de två första veckorna genom att gå igenom programmets olika delar:
Aktivering av transversus abdomninis, TVA: klarar alla övningar utom en utan att spänna de ytligare magmusklerna (övningen är inte så svår om man använder yttre bukmusklerna, men tanken är att man ska vara avslappnad där och använda TVA). Den här biten har gått snabbt framåt. I början fick jag ligga i 5-10 min med avslappnings- och andningsövningar för att klara de enklaste övningarna, nu kan jag kör de svårare och tyngre rätt av utan förberedelse.
Bålkontroll kontra höftböjning Jag håller nu på med den mest avancerade övningen men behärskar den inte. Man ska sitta på en balansboll och lyfta en fot i taget med bibehållen tyngd på båda sittknölarna och stabilt bäcken. Nedre magen ska stabilisera höftböjaren. Man börjar med att sitta på en stol, sen kudde på stol och sen sist då en balansboll.
Aktivering av Gluteus maximus (Gmax)
Bäckenlyft och höftsnurr: Tycker jag klarar övningarna hyfsat förutom att jag fortfarande använder ryggsträckarna lite för mycket och att jag därmed inte kan ta ut rörelsen helt. Möjligen spänner jag ljumsken lite också.
Knäböj mot balansboll mot vägg: Klarar övningen bra, har börjat med de svårare övningarna med vikter och sneda rörelser. I denna övningen ska man använda Gmax när man gör knäböjet ner, lägga över kraften till lårmusklerna i bottenläget, ta tillbka kraften till Gmax och sen lyfta sig upp med Gmax.
Aktivering av Gluteus medius Går bra.
Medvetenhet av skulderbladsområdet Går sådär, har ont i axeln och kan inte kör alla övningarna, men det kändes som de gick rätt bra innan.
Aktivering av de olika stabiliseringsmekanismerna
Armhävning mot balansboll mot vägg: går bra, känner hur TVA får jobba, jag klarar hålla magen på plats. Klarar inte den avancerade övningen så bra, där ska man stå på ett ben utan att tappa axlar eller bäcken. Lite klurigt. Klarar kanske 3-4 st sen lutar jag bäcken.
Stålmannen: Känns bra, har inte provat de mer avancerade övningarna.
Statisk balans: Går bättre, men jag är ännu inte mogen för de mer avancerade övningarna. I steg ett står man på ett ben (obs att hålla bäcken rakt och kroppen över höften) och gör olika rörelser. De mer avancerade övningarna är helt enkelt att man blundar och sen att man har balansplatta.
Generell stabilitet, Stjärnan: Jag klarar inte 10 rep *10 sek på varje sida, är helt enkelt för klen.
Funktionell rörlighet
Hamstringsrörlighet, lite svårt att hålla ryggen och bäckenet, men annars går det hyfsat.
Stående benpendling, funkar bra.
Rotation i hela kroppen och Bäckenrotation, går båda bra
Motrotationsövningen går bra ibland. Ganska svår.
På det hela taget klarar jag de flesta basövningarna och har kört en del av de mer avancerade. Behöver speciellt bli bättre på balansövningen. Det finns en övning där man ökar känsligheten i foten,kanske borde börja köra den.
Enligt Elphinston är det lagom att introducera rörelser ur fas 2 efter ungefär två veckor, men jag tänkte köra en extra vecka för att vara på den säkra sidan. Programmet är upplagt så att det (inom fas 1) finns en rad basövningar som sedan byggs på i några steg för att öka svårighetsgraden. I vissa övningar har jag inga problem att köra de mest avancerade varianterna och i andra kämpar jag fortfarande med de allra enklaste. Jag märker också skillnad på höger och vänster sida. Mycket intressant att avslöja sin kropps svagheter och detta är svagheter som inte märks så länge man inte utför rörelserna korrekt, för så fort man släpper kroppen fri så fuskar den och kompensaerar med andra starkare muskler. Det finns övningar som ser så löjligt lätta ut och som man gjort tusen gånger på Friskis&Svettis - tro man -men när man utför dem korrekt med bäckenet rakt, glutéerna spända, utan svank, rätt hållning, korrekt andning, avslappnat ansikte, mjuka kännade fötter osv, så är övningen helt plötsligt jättesvår.
Jag tänkte stämma av de två första veckorna genom att gå igenom programmets olika delar:
Aktivering av transversus abdomninis, TVA: klarar alla övningar utom en utan att spänna de ytligare magmusklerna (övningen är inte så svår om man använder yttre bukmusklerna, men tanken är att man ska vara avslappnad där och använda TVA). Den här biten har gått snabbt framåt. I början fick jag ligga i 5-10 min med avslappnings- och andningsövningar för att klara de enklaste övningarna, nu kan jag kör de svårare och tyngre rätt av utan förberedelse.
Bålkontroll kontra höftböjning Jag håller nu på med den mest avancerade övningen men behärskar den inte. Man ska sitta på en balansboll och lyfta en fot i taget med bibehållen tyngd på båda sittknölarna och stabilt bäcken. Nedre magen ska stabilisera höftböjaren. Man börjar med att sitta på en stol, sen kudde på stol och sen sist då en balansboll.
Aktivering av Gluteus maximus (Gmax)
Bäckenlyft och höftsnurr: Tycker jag klarar övningarna hyfsat förutom att jag fortfarande använder ryggsträckarna lite för mycket och att jag därmed inte kan ta ut rörelsen helt. Möjligen spänner jag ljumsken lite också.
Knäböj mot balansboll mot vägg: Klarar övningen bra, har börjat med de svårare övningarna med vikter och sneda rörelser. I denna övningen ska man använda Gmax när man gör knäböjet ner, lägga över kraften till lårmusklerna i bottenläget, ta tillbka kraften till Gmax och sen lyfta sig upp med Gmax.
Aktivering av Gluteus medius Går bra.
Medvetenhet av skulderbladsområdet Går sådär, har ont i axeln och kan inte kör alla övningarna, men det kändes som de gick rätt bra innan.
Aktivering av de olika stabiliseringsmekanismerna
Armhävning mot balansboll mot vägg: går bra, känner hur TVA får jobba, jag klarar hålla magen på plats. Klarar inte den avancerade övningen så bra, där ska man stå på ett ben utan att tappa axlar eller bäcken. Lite klurigt. Klarar kanske 3-4 st sen lutar jag bäcken.
Stålmannen: Känns bra, har inte provat de mer avancerade övningarna.
Statisk balans: Går bättre, men jag är ännu inte mogen för de mer avancerade övningarna. I steg ett står man på ett ben (obs att hålla bäcken rakt och kroppen över höften) och gör olika rörelser. De mer avancerade övningarna är helt enkelt att man blundar och sen att man har balansplatta.
Generell stabilitet, Stjärnan: Jag klarar inte 10 rep *10 sek på varje sida, är helt enkelt för klen.
Funktionell rörlighet
Hamstringsrörlighet, lite svårt att hålla ryggen och bäckenet, men annars går det hyfsat.
Stående benpendling, funkar bra.
Rotation i hela kroppen och Bäckenrotation, går båda bra
Motrotationsövningen går bra ibland. Ganska svår.
På det hela taget klarar jag de flesta basövningarna och har kört en del av de mer avancerade. Behöver speciellt bli bättre på balansövningen. Det finns en övning där man ökar känsligheten i foten,kanske borde börja köra den.
fredag 12 september 2008
Avstressande eller uppstressande
Snabb frukost, på med löparkläder, ner med Rune i vagnen och sen en kort löprunda i Pildammsparken. Snabb dusch, ingen stretch, ingen nedvarvning. På med kläder, hinner inte med deo, byter blöja. Språngmarsch till Öppna förskolan för att hinna dit till nio.
Snabb middag för att hinna i väg till simningen. Kör max, hinner knappt prata med klubbkompisarna som jag nästan aldrig träffar, struntar i att bada av, snabb dusch, springer ut till bilen och kör i ilfart til brorsan för att hinna i tid till Sverige - Ungern.
Skulle inte träning vara avstressande?
Snabb middag för att hinna i väg till simningen. Kör max, hinner knappt prata med klubbkompisarna som jag nästan aldrig träffar, struntar i att bada av, snabb dusch, springer ut till bilen och kör i ilfart til brorsan för att hinna i tid till Sverige - Ungern.
Skulle inte träning vara avstressande?
tisdag 9 september 2008
Funktionella rörelsemönster
Nu är det rehab för hela slanten. Under augusti månad läste jag på så gott jag kunde och förra veckan började jag första steget i ett program som ska göra mig skadefri. Hoppas jag iallafall.
Programmet är hämtat ur Total stabilitetsträning av Joanne Elphinston och är uppdelat i olika faser. Fas 1 syftar till öka fokuseringen och medvetenheten, att hitta de muskler som hjärnan glömt eller har svårt med. Många av de lokalt stabiliserande musklerna, som t ex tvära bukmuskeln (transversus abdominis) används, eller ska användas, per automatik som plattform för andra muskulära rörelser. Eftersom de används är det inte helt lätt för hjärnan att hitta en förbindelse med muskeln. Därför får man jobba med enkla övningar i början. Belastningen är låg, för om jag ökar belatningen för fort kommer de andra starka magmusklerna ta över jobbet, i de här övningarna ska yttre magen vara helt avslappnad. Det ger ganska fort resultat; jag känner redan på andra veckan hur jag klarar tyngre magövningar utan att spänna de mer klassiska magmusklerna.
Jag har också gått till en sjukgymnast som verkar vara lite inne på samma linje, även om jag tycker att belastningarna är lite väl höga så här i början. Jag kommer köra både de här rehab-race:n parallellt.
Jag tror dock jag ska sluta kalla det för rehab, det låter så deppigt. Den här träningen syftar ju till att lära sig effektivare och mer funktionella rörelsemönster. Det är inte bara så att skaderisken och påfrestningen på kroppen ska minska, utan kroppens rörelser ska finjusteras så de passar bättre för fysisk aktivitet. Hoppas jag iallafall...
Programmet är hämtat ur Total stabilitetsträning av Joanne Elphinston och är uppdelat i olika faser. Fas 1 syftar till öka fokuseringen och medvetenheten, att hitta de muskler som hjärnan glömt eller har svårt med. Många av de lokalt stabiliserande musklerna, som t ex tvära bukmuskeln (transversus abdominis) används, eller ska användas, per automatik som plattform för andra muskulära rörelser. Eftersom de används är det inte helt lätt för hjärnan att hitta en förbindelse med muskeln. Därför får man jobba med enkla övningar i början. Belastningen är låg, för om jag ökar belatningen för fort kommer de andra starka magmusklerna ta över jobbet, i de här övningarna ska yttre magen vara helt avslappnad. Det ger ganska fort resultat; jag känner redan på andra veckan hur jag klarar tyngre magövningar utan att spänna de mer klassiska magmusklerna.
Jag har också gått till en sjukgymnast som verkar vara lite inne på samma linje, även om jag tycker att belastningarna är lite väl höga så här i början. Jag kommer köra både de här rehab-race:n parallellt.
Jag tror dock jag ska sluta kalla det för rehab, det låter så deppigt. Den här träningen syftar ju till att lära sig effektivare och mer funktionella rörelsemönster. Det är inte bara så att skaderisken och påfrestningen på kroppen ska minska, utan kroppens rörelser ska finjusteras så de passar bättre för fysisk aktivitet. Hoppas jag iallafall...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
