I dag var det dags för första uterundan med nya cykeln och vilket väder som väntade! Strålande sol och vårvärme, visserligen blåsigt men vem bryr sig om det en sån här dag?
Jag hade egentligen tänkt cykla själv eftersom det blir mest tidseffektivt, men så passerade jag ändå Heleneholms IP klockan nio sharp så jag kunde inte låta bli att hänga på klubben istället. Det var rätt fattig uppslutning; förutom jag var det en kille jag kände igen från simträningarna, en cyklistkille jag inte träffat förut och så Louise som brukar vara på måndagssimningen.
Vi bestämde oss för att ta det lugnt, men cyklisten drog på rätt bra redan från början. Turen gick ut mot Skabersjö och Häckeberga. Efter tre mil i motvinden hoppade Louise kedja och jag passade på att justera min cykel efter Cyklistens anvisningar. Sadeln höjdes, flyttades fram och vinklades om. Han var inte helt nöjd, men jag kände att jag inte ville sinka oss mer så vi drog iväg igen. Vilken skillnad det gör med några millimeter här och där, helt plötsligt satt jag jättebra.
Det blev ganska hackig körning för Louse kedja hoppade av ett par gånger och hon kunde inte använda lilla klingan fram, vilket gjorde det svårt att hänga med i backarna. Det omöjliggjorde rullekörning, vilket egentligen inte gör mig nåt, men det var lite synd att vi aldrig fick nåt flyt på farten. Dessutom flaggade hon in en punka, så man kan nog konstatera att det inte var hennes dag i dag. Vi fortsatte den ryckiga med rätt snabba cyklingen över Genarp och ut till Dalby hage innan vi vände hemåt. Vid Kyrkheddinge började jag känna att jag borde ta mig hem snabbast möjliga och vi drog på i ett grymt tempo. Snittpulsen under de tre milen låg mellan 160 och 170 vilket är en bra bit över det normala. Sista biten in mot Malmö var det medvind och vi kunde bara cruisa på. Totalt blev det 82 km på 2h 56 min och det är riktigt snabbt för mig med tanke på att vi nästan inte körde nåt på rulle. Snittpuls 142.
Ett riktigt kul och bra pass och nya cykeln är ju tusen gånger roligare att cykla på än gamla. Den varken gnisslar eller gnäller och växlarna funkar även om jag växlade fel flera gånger - är ju van vid att växla vid ramen. Det kändes bra i kroppen hela rundan utan energidippar eller att jag var helt slut trots att det gick snabbt emellanåt. Mersmak!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vilket kanonskönt pass du fick i solen :-)
Kan tänka mig att några millimetrar hit eller dit gör stor skillnad för komforten när man cyklar, ungefär som ett par millimetrar för högt/för lågt fotvalv kan skilja en bra löparsko från en dålig. Men det är bara mina spekulationer...
Ja det var ett riktigt bra pass! Ja det ör märkligt hur bara några millimetrar kan göra hela skillnaden. DEt gör ju också att man nästan får panik inför alla justeringsmöjligheter... :)
Jag är snart klar för att joina klubbträningen. Så är vi en till:)
Skicka en kommentar