För ungefär två år sedan körde jag ett par månader enligt Maffetone. All träning gick i en puls runt 143 och resultatet var förvånande bra. I år har jag kört raka motsatsen till långa långsamma pass och satsat på korta men hårda pass. För att på nåt sätt dokumentera skillnaderna gjorde jag igår ett nytt MAF-test.
Mitt MAF-test går till så att jag värmer upp på en specifik runda, 2.1 km, och springer sedan 3 varv i Pildammsparken på puls 143. Varje varv är ungefär 2.85 km. När man springer på konstant puls så sjunker hastigheten över tiden och det är detta som är itnressant att notera.
Gårdagens resultat blev:
varv 1 -15:43 min, varv 2 - 16:02 min, varv 3 - 16:55 min
Detta kan jämföras med ett MAF-test i oktober 2007 efter min Maffeteone. Då hade jag varvtiderna 15:00, 15:07, 15:21.
1 maj 2008 då jag inte kört specifikt MAF-löpning men ganska mycket cykel och tränat rätt hårt inför Kalmar triathlon:14:30, 15:03, 15:27
1 sep 2008, dvs en månad efter Kalmar triathlon: 14:21, 14:43, 14:50.
Jag kan ganska enkelt konstatera att jag är betydligt sämre på att springa på låg puls nu och att jag dessutom har relativt dålig uthållighet på den pulsen. Mina varvtider är inte bara sämre utan de försämras snabbare också. Nu var inte förutsättningarna helt optimala eftersom jag sprang en halvmara med backträning dagen före och var lite sliten, men det ger ändå en fingervisning. Det var också ovant att springa på puls efter att ha kört utan pulsband i ett år.
Nåja, lite att fundera på nu när jag ska lägga upp träningen inför årets sista mål: Sörmlands ultramarathon och Markusloppet, båda i oktober. Någon renodlad Maffetoneträning blir det inte hursomhelst för jag kommer fortsätta köra crossfit, intervaller och backe, men kanske att jag borde börja köra lite långa långsamma pass också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hur står sig tävlingsresultaten mot förra året? Att du får lite sämre långdistansresultat är inte så konstigt om du följt crossfit ganska strikt från att bara (nu gissar jag) kört långdistanspass.
kanske ligger hemligheten i att blanda intensiva och långsamma pass? en rätt skaplig snubbe som bl.a. vunnit terräng-SM lär helt ha lagt ned pass i mellanskiktet. antingen intervaller (4 min eller 12 min) eller långpass. dessutom kompletterar han med styrka nån gång per vecka för att bli lite spänstig.
Bear,
rent generellt är jag nog aningen snabbare i år men inte lika uthållig. Och så starkare :)
Sampa, det är nog inte så dumt. Allt detta mellanskikt som folk kör med för att få volym ger säkert en del, men frågan är om inte extra vila kan göra att man kan köra extra hårt och totalt få ut mer av det istället. Nåt sånt lutar det lite åt faktiskt. Korta pass med intensiva intervaller varvat med nån långrökare ibland och sen muskler för hele slanten.
Skicka en kommentar