Efter drygt tre veckor utan löpning gick det inte längre; jag var tvungen att sticka ut trots att foten egentligen inte känns bra. Det var en helt sagolik löpning i sol och snö. Och för att lägga grädde på moset så stack jag ner till anrika Elljusspåret där jag måste sprungit tusentals varv som barn och tonåring. Tyvärr ser inte skogen ut som den brukade eftersom stormen Gudrun tog mer än hon lämnade, men det är ändå min skog Skogen. Som vanligt blir några varv på denna tvåkilometersslinga rena nostalgitrippen. Jag får kalla kårar när jag passerar Gropen, där jag slet av ledbanden i foten. Jag får blodsmak i munnen när jag kommer till Upploppet där jag spurtat på oräkneliga löptest och jag kollar in mellantiderna på exakt samma ställen som förr, fast några minuter senare :) Foten började gnälla efter ett par kilometer men en sån här dag kan man inte kasta in handduken alltför tidigt, så istället stack jag hem och bytte skor och tog nån kilometer till med hunden. Kändes ingenting i mina gamla Kayano. De är lite bredare än mina nya skor så kanske har skorna nåt med skadan att göra. Fick ju den samma vecka som jag bytte skor. Hmm, det där ska jag fundera på.
Det blev inte långt i dag, runt sex kilometer, men jag sprang igen och det var helt underbart!
Jag och min träningspartner
6 kommentarer:
Ojoj, där i den skogen har jag inte varit sen jag sprang mitt sista "betygstest", det måste ha varit...-94??! Betygen sattes efter hur fort man sprang den där slingan. Kuperat var det...
Kul att du startat en blogg!
Hehe, då kanske du också har blodsmaksminnen från Upploppet. Annars måste jag säga Leve elljusspåren!! De har ju nästan helt knuffats bort i dagens wellness&fitness-samhälle. Och nej, Pildammsparken är underbar, men nåt riktigt elljusspår är det inte... :)
Förstår att du tyckte det var underbart att komma ut och springa igen efter tre veckors vila. Själv är jag inne på nionde (eller är det tionde, har tappat räkningen) veckan med en trist vadskada som jag inte riktigt blir kvitt. Det är fett frustrerande, men förmodligen väldigt karaktärsdanande.
Mitt närmaste mål (förutom att vaden skall läka helt) är Gbg-varvet den 17/5. Jag hoppas att jag hinner komma i form tills dess.
Kul med fler träningsbloggare. Välkommen till bloggosfären :-)
benet,
fy fasen vad segt. Lider med dig. Har själv haft det knackigt med skador sen i oktober, men då har jag nästan alltid kunnat cykla eller simma istället. Hoppas din vad läker nu så du kan få ge Gbg en match.
Vad kul att du startat en blogg :) Lovar att återkomma ofta!
Om dina fotproblem började samma vecka som du bytte sko, så vete katten om det inte kan vara skobytet som är orsaken. Särskilt eftersom du inte hade någon känning av skadan i dina gamla Kayano. Vore trist på nya skor, men skönt om skadan kan åtgärdas med något så enkelt som ett skobyte!
karin,
du är välkommen:)
Jag har lite teorier om min skada och där är definitivt nya skorna inblandade. Kanske skulle presentera detta som ett blogginlägg en regning tisdag när inget annat händer...
Skicka en kommentar