lördag 7 februari 2009

Trail craving



Tidig morgon skjutsade jag Karina och Rune till Sturup och morgonflyget som via Stockholm skulle ta dem till Luleå. Givetvis hade jag klätt mig i löparutstyrsel, redo för ett pass ute i Bokskogen som mer eller mindre ligger på hemvägen. Men när jag skulle svänga av nånstans strax före Klågerup så lockade aldrig vänstersvängen och jag glömde liksom svänga. Jag hade trail cravings och Bokskogens milspår skulle aldrig kunna stilla det.

Istället körde jag vidare mot Skrylle och Skåneleden. Nånstans hade jag väl känt att jag ville ut i terrängen, för jag hade- utifallatt - packat ner både damasker, gasbinda och vätskebälte.

Framme i Skrylle låg det en sagodimma över skogen. Det var svinkallt och det kändes som jag fick rimfrost i flimmerhåren. Ut i skogen och ut på spåret.
Engelsk deckardimma
Rundan börjar kännas bekant nu. Det var här jag fick smaka på min första och enda ultra och även första trail-loppet: Markusloppet. Den här gången bestämde jag mig för att springa till skylten vid 8.8 km och sen vända, för att få tränalite på själva navigeringen åt båda hållen.
Jag kände direkt att jag var stark, trots att jag sprungit löjligt lite på sista tiden. Men all löpstyrketräning och crosfit har stärkt kroppen, jag håller bättre och jag klarar backarna bättre. Vid skylten var det no way att jag vände, jag fortsatte upp till toppen på Romeleåsen och förbi. Först efter drygt 90 minuter bestämde jag mig för att det var dags att springa tillbaka.

Stigarna var svårsprungna. Det var väldigt blött och lätt att halka i leran, vilket jag också gjorde ordentligt en gång. På sina håll fanns det is kvar och spängerna var såphala. Fötterna blev dyblöta redan efter några kilometer. Löpning när den är som bäst. Löpning när man måste koncentrera sig till hundra procent i varje steg och parera med hela kroppen.

Med tre kilometer kvar så rasade allt. Orken tog slut, benen tog slut och det började göra lite småont här och där. Givetvis var det ett resultat av att jag varken sprungit långt eller mycket på sista tiden. Och ett resultat av att jag inte packat med mig odentligt med energi och vätska, trodde ju jag skulle vara ute betydligt kortare. Men det är en lärdom, även när man har ett stort sug, måste man vara beredd på att det kan toppas och att man vill ha ännu mer.
Sliten på slutet

När jag väl kommit i mål stack jag in i kiosken, köpte två Gainomax och svepte dem och körde sen ett litet crossfitpass på Skryllegårdens "utomhusgym".

2 varv på tid:
5 pullups
15 pressa stock över huvud
5 knees to elbows
15 pressa stock över huvud
Tid 5:31 min

Riktigt bra start på dagen, totalt 3h10 min löpning och sen ett litet crossfitpass som grädden på moset. Tror att det här kan bli ett koncept för det här året. Färre mil löpning, men intensiva pass. Snabbdistans och intervaller, inga junk miles. Mycket crossfit med intensiva metcons och styrka. Och sen drämmer jag till med nåt rejält trail-pass då och då när jag känner för det. Terränglöpning är så varierat för kroppen och så skonsamt att jag inte behöver nöta mil för att klara det rent fysiskt.

Ja jävlar, vilken plan! Så får det nog bli!

Skrylles utegym

7 kommentarer:

Fredrika sa...

Holymoly, gissa om jag fick cravings nu!!

Härligt. Underbart. Tack.

Anna (Orka mera) sa...

Å så najs! Och här sitter jag med en halv påse chips i magen och undrar vad som hände? Varför sprang inte jag tretimmaråtiominuter idag????

askan sa...

Fredrika, haha, vad bra, då är det väl bara att ge dig ut :) Ursvik?

Anna, så som du tränar kan du behöva en påse chippa ibland! Och när du springe rpå skånelden bruakr det ju inte stana vid 3h...

Cykelmygga sa...

Lovely!!!

Dunceor sa...

Låter kanon skönt. Jag vill också springa lite trail men har fan inget här i platta nordväst Skåne. Man borde ta sig upp till Kullaberg och springa lite backar sen när värmen kommer!

askan sa...

Cykelmygga: Jepp!!

Dunceor: Ja Kullaberg är ju grymt, där har jag mitt kanske livs bästa löppass... Startade från Mölle en tidig sommarmorgon och sprang med en kompis och hans brorsa kors och tvärs. Annars borde det finnas lite andra gotteställen, men det blir ju nästan alltid en liten bilresa tyvärr... Så fort det finns en dunge med lite träd och kanske en damm eller sjö i nordvästra Skåne så brukar det finnas promenadstigar runt :)

Bear sa...

Härligt, "inga junk miles", så ska det låta!