söndag 13 september 2009

Långpass på GAX-banan


Ända sedan jag fick ställa in GAX har jag varit sugen på att sticka ut och springa en sväng på egen hand. Jag hade ju läst in banan, planerat var man kan fylla på vatten, ja helt enkelt förberett mig så mycket att loppet inte kunde lämna hjärnan. Igår var det dags, en bil ut till Österlen och Haväng tillsammans med Uffe som skulle köra en del mountainbike och sen serva mig med mat och dryck på samma ställe som loppets enda checkpoint vid Sandhammaren.

Framme vid Skeppargården gjorde vi oss iordning och stack ut i det sagolika vädret. Uffe cyklade med första två kilometrarna, men sen vände han och cyklade norrut mot Brösarps backar. Det är egentligen omöjligt att förklara den här löpningen för nån, man måste prova själv. Det finns inget som slår den. Tänk er själva, varierad terräng under fötterna, molnfri himmel, havet till vänster, äppelodlingar till höger. Man känner att det är nåt magiskt redan innan första löpsteget är fullbordat. Och så fortsätter det, så länge man vill, mil efter mil. Det finns några mindre intressanta partier, men de är lätträknade och ofta ganska sköna avbrott för fotleder och höfter.

Marathonpassering, äntligen ultra :)

Till skillnad från den energi-taktiken jag gjort upp för racet så provade jag att köra mer med mat än energi-produkter. Jag tycker mig ha gjort erfarenheten att det mest blir skit när man försöker basera heldagsaktiviteter energi på gel och sportdryck. Man trycker i sig gel på gel och sköljer ner med söta drycker tills det sprutar Vitargo ur öronen. Efter några timmar kommer oundvikligen illamåendet och det är totalstopp. Inte helt sällan åtföljs detta också av en risig mage som kan förstöra det mesta. Därför körde jag med energi som var av det mer matiga hållet och sen hade jag geler när energidipparna kom, då man behöver snabba kickar. Det blev kanelbullar, pannkakor med smör, Runekakor, banan, smörgås, yoghurt, Snickers och sen vatten att skölja ner med. Provade också mineraltabletter för första gången eftersom jag haft en del krampstrul ibland. Min taktik funkade perfekt, inget strul med mage, illamående eller kramper. Fick en eller två dippar men de parerade jag med en gel.


Jag visste att stränderna på Österlen är oändliga, men inte att oändligt är så jävla långt. Stranden på bilden är redan sprungen, men det fanns hela tiden en lika lång till som väntade...



Efter drygt fem mil och en oändligt lång sandlöpning kom jag äntligen fram till Sandhammaren där Uffe väntade med mina pannkakor och lite annat gottis. Jag hade dessutom slut på vatten sen några kilometer så det var ett välbehövligt depåstopp. Jag passade också på att byta t-shirt och strumpor och kunde nöjt konstatera att fötterna var i fint skick trots all sand i skorna. Med lite väl full mage fortsatte jag sedan genom skogen vid Sandhammaren, förbi Löderups strandbad och mot Kåseberga och Ale stenar som fick bli dagens mål. Efter att ha joggat iväg till Uffes bil fick jag totalt ihop 65 km på drygt sju och en halv timme och jag satte nytt peronligt distansrekord. Jag lyckade sdessutom springa bort en två dagar gammalt nackspärr.


En helt underbar löpardag!



Ale stenar

12 kommentarer:

Anna (Orka mera) sa...

Å så inspirierande!!!! Ser ungefär hur härligt ut som helst! Det kliar i hela benen! Jag vill, jag vill, jag vill! Fast det kanske inte är här man ska starta efter en skada...

gullfot sa...

Kommentar överflödig som du kanske förstår <3

/En i klubben

Bear sa...

Starkt jobbat, en arbetsdag i löpspåret!

Fredrik (Sampan) sa...

riktigt mäktigt! din löpning är mjuk som en indianflickas hud!

Staffan sa...

Känner igen bilderna mins GAX 100 miles som ett äventyr som jag aldrig glömmer. Nästan att jag gråter en tår tänker på känslorna under loppet och lyckan när man var i mål.

/Staffan

askan sa...

Anna, inte så smart efter en skada men sen... snart :) Vi fr väl dra ihop nåt skånskt ultraträningspass sen framåt vintern??

gullfot, jepp kommentarer överflödiga :)

Bear, skulle kört lite till så jag hade fått övertidsersättning...

Sampan, jo det är en slående likhet faktiskt.

Staffan, Grattis till den enorma prestationen, där har du skapat ett minne för livet. Nästa gång du är i SKåne, prova att springa en del av kustdelen utvilad så du får njuta av den också :)

Snorkfröken S sa...

Verkar helt underbart! Hoppas att man får uppleva att springa där vid något tillfälle. Och vilket pannben du verkar ha som gör en sånhär grej alldeles ensam. Grattis till distansrekordet, och till en härlig dag!

askan sa...

Snorkfröken,
det behövdes absolut inget pannben, all pleasure :)

marathonjohan sa...

Hej, hittade nyss din blogg och har kollat runt lite. Trevlig! Detta låter som ett helt underbart pass i vacker natur. Spenderade en del tid i Ystadstrakten under värnplikten för drygt 10 år sedan och det är lååånga sandstränder som inbjuder till både löpning och bad!

askan sa...

Hej marathonjohan,
ja det är ju en helt underbar del av Sverige. Ibland blev sandstränderna lite väl långa dock, men då kommer det lite skön skogslöpning nere vid Sandhamaren som omväxling :)

Bear sa...

Vad händer med träningen? Dags för en uppdatering!

Dunceor sa...

Vi hoppas det kommer en berättelse om SUM i alla fall =)